Livet
Det är så sjukt jävla kul att vara här. Att få träffa barnen, få vara med kompisar, att åka moped uppe i bergen, att se kilimanjaro på vägen hem när det är molnfritt, att svettas, att tvinga sig i 700 liter vatten om dagen, att verkligen kunna unna sig ledighet på helgerna, att se glada barn, att njuta av gott godis när man väl lyckas få tag på det, att känna sig priviligerad de få timmar det finns el så man i alla fall kan vara kontaktbar på telefon, att verkligen få känna på känslan av att vara en minoritet, att se glada människor, att känna att man hjälper till, att få längta till varmt duschvatten, att lyckas se lyckan i små saker precis som i stora och att verkligen känna att man har sina vänner.
Jag är så otroligt tacksam att få vara här. Och så otroligt glad att jag gjorde det här. Man växer som människa, som person och som individ. På liten och stor nivå. Alla borde åka hit. Alla borde se det som vi ser här. Att varje dag få träffa barnen och varje dag få se lite mer av en verklig värld. Kan alla ni som läser detta lova mig att ni ska göra det här? Ni kommer inte ångra er och ni kommer lära er så otroligt mycket om er själva och om alla andra. Jag har hittat tredje ögat och jag kommer aldrig mer blunda.
Och det här blev helt otroligt djupt. Men var bara tvungen att försöka få er att förstå att det här är något av det sjukaste, roligaste, underbaraste och mest fantastiska någonsin.